Varför mår hon så dåligt?
Tror det är ytterst få människor som inte genomgått en IVF som faktiskt förstår hur djäkla jobbigt det är.
Att tryckas full med hormoner, att skickas upp i sjunde himmlen vid ett ET då man lever så hårt på hoppet och dagligen kastas mellan hopp och förtvivlan, man tänker på återstående försök och om det inte tar sig vad gör man då.
Att behöva ladda om... rädslan... tankarna... finns så mycket som dom inte förstår så man eller iallfall jag önskade att dom kunde leva vårat liv en period, känna det man känner, uppleva det som man tvingas uppleva känslan mellan ÄP och ET med telefonskräcken osv.
önskar er en trevlig adventshelg iallafall.
jag HATAR också att få sådana kommentarer som "men du är ju fortfarande ung" eller tex "tänk vad mycket värre det varit om du var 35 och inte 25".
De som säger sånt vill jag bara kräkas på i ansiktet. Det framstårs som otroligt känslokallt och oförstående.
Precis som du säger är det inte precis som att man kunnat "stressa" fram till dit man kommit idag. Och det är ju skitsamma hur gammal man är, det som räknas är ju hur länge man velat/försökt och känslan över ett känna sig mysslyckade som par och att framtiden är ovis vad gäller familj.