2 års sedan
Känner igen mig så i det du skriver! Man orkar liksom inte ens förklara för dom som vet för det känns som att man är en gnällspik typ och att dom kommer med massa tips och råd hur man ska göra. Som en av mina bästa vänner sa när jag fick missfallet; men det är ju bara att försöka igen nu det är inget att hänga upp sig på. Se framåt! Va fan det är inte BARA att försöka igen för oss! Och se framåt? Får man inte ens vara ledsen för vad som hänt och hur man mår? Nej man ska bara se framåt och vara glad hela tiden. Usch blir så jävla trött på allt i livet ibland undrar hur fan man ska orka? Ursäkta att jag svär och gnäller men det är skönt att skriva till någon som verkligen fattar och vet vad man menar :) vi kan ju liksom inte bara bli gravida vi måste ha hjälp med det. Det hjälper liksom inre att skaffa en hund ;)
Hej jag byter gärna mail med dig så kan vi stötta varandra. Om du vill ge ut den:) jag förstår dig och vill gärna ha någon som förstår mig!
Kram. Frida
Hej! Din historia känns som att jag skulle kunna ha skrivit själv!!! Jag är 25 år och min man 28... Vi har försökt i två år...
Känns hopplöst ibland. Och tungt. Ibland vill jag ge upp. Och bara lägga mig ner och ... Ja blunda in... Men så finns hoppet och kärleken som håller mig vid liv när tron inte finns...
/ville bara skriva till dig och ge dig en kram!!
Vi bor i en förort till Stockholm! Och ni?
Ja, en sak man märker när man börjar söka på internet på ex pergotime är ju just att vi är så många som verkar lida i tystnad! :/
/massa peppkramar till dig!!