onskanomattbligravid

Dagarna rusar förbi och i morgon är det redan nyårsafton och för oss blir det ett lugn firande med trerätters middag och trevligt sällskap. Hur ska ni fira in det nya året?

 

Jag har ju äntligen lyckas slappna av iaf i 2 veckor innan i förrgår. Jag går och kissar som vanligt och torkar mig (skadad som jag är granskar jag toa pappret varje gång) och där ser jag pyttelite blod som en normal människa aldrig hade märkt. Jag får panik men vi var bort bjudna på middag så det var bara att bita ihop och hoppas på det bästa. Har inte vart ngt mer blod så misstänker sköra slemhinnor eller ett blodkärl eller ngt. 

Igår mådde jag jätte dåligt (psykiskt) på morgonen när jag vakna men jag bröt ihop och nu känns allt mycket bättre. Ska till BM på fredag så jag hoppas vi får höra hjärtatljud. 

 

 

Jag är jätte glad att vi fick detta extra mötet så jag får berätta om att jag är sjukt trött och det jag är mest orolig för är näsblodet när jag har lågt blodtryck + att jag faktiskt känt mig yr ibland. Är ju ingen större fara men vill ändå få det kollat. 

Idag är det även en månad kvar till RUL!♡ 

Jag har ju inte direkt vart shopping sugen, det har mer vart en jobbig tanke. Men för varje dag som går blir suget större och större kan jag erkänna. Jag är en jävel på att söka på intagram och när man söker där finner man massa fint! :) 

 

Fann massa söta babynest idag när jag sökte runt. Jag söker mer på instagram efter saker än på google. Ett tips! ;) 

 

 

Hur sött är inte detta? Jag dööör! 

Idag går vi in i andra trimestern det känns väldigt bra. Det blir mer och mer

verkligt och det känns så himla bra att jag vågar tro. Visst vissa dagar kan man bli nojjig och oroa sig men jag försöker bara njuta! 

 

Mina symtom 

 

- Illamående och det blir inte bättre om man säger så, på julafton kom första spyan (kan även vara för allt jag åt) 

 

- Trött tröttare tröttast! 

Jag är så sjukt trött hela tiden. Skulle nog kunna sova flera sygn känns de som. Men sover oroligt än vaknar ofta på nätterna

 

- Näsblod ett par gånger i veckan

 

- Växt värk ibland 

 

- Humörsvägningar 

 

 

 

 

Slutar kl 17 idag sen ledig tills på onsdag så denna veckan lär gå fort och det är precis vad jag vill ;) Jag vill ju att veckorna ska rusa fram till den 27 januari! ♡ 

 

 

Jag blir på rikitgt upprörd när jag hör människor säga att tex du kommer aldrig kunna göra det du gjorde innan, du kommer bli låst, aldrig mer resa mm. Va fan är det för inställning? Inte konstigt dom har barn som grinar hela tiden med den inställningen. Skulle jag med gjort!

Mitt barn ska få vara med på det mesta inget som hindrar egentligen bara inställningen. Sen kanske det inte blir varje gång. 

Så det finns lite att planera och fixa som tur är. 

Mina symtom: 

- Ständigt trött

- Illamående som gärna kommer vid 12-13 tiden. 

- Trög i magen 

- Växtvärk ibland 

- Blöder näsblod ofta 

- Snorig 

Det som känns super med denna veckan är att det kommer gå fort som busen! :) Det gillar jag. Jag hoppas även att magen växer lite ;) Men vill ju kunna dölja den i några veckor till men jämt lite gör inget. 

Mina höfter har blivit större, jag själv har inte direkt tänkt på det förens min kära mor sa det. Och nu när jag tänker efter så märks det på alla mina byxor! ;) 

Svårare och få dom över nu för tiden. 

Jag har ju även pratat lite med anhöriga att vi vill ha det så. Och jag hoppas alla kommer respektera detta besltutet. 

Sen kan man lägga ut på foten, handen, bakifrån eller i någon annan vinkel där inte ansiktet syns ev. 

Är jag ensam om detta beslut? Känns som alla är lite lätt hysteriska och lägger ut 10 tals bilder om dagen och filmer på instagram. 

Dagarna rusar bara förbi och jag känner att jag hinner inte alls med och ligger efter i planeringen. Suuck! Förra året var jag klar i tid med julklapparna det är jag inte  iår så både igår och idag har jag försökt fått klart men är ännu inte klar. Ska börja jobba nu i eftermiddag så va tvungen och vila en halvtimme förut för fy bybblan va illa jag mådde och det har inte släppt helt än. Men jag njuter verkligen så inget problem egentligen men just idag ska vi ha myskväll på jobbet, så all personal ska vara där och jag mår apa. haha! Har inte berättat för alla att jag är gravid vill gärna vänta tills vi vart på rul. 

 

Igår köpte jag mig iaf mina första mamma tights som jag ska på jul. Mina flesta byxor, jeans, tights är trånga och på jul vill jag kunna äta och njuta utan att ngt klämmer. Så jag hoppas dom ska passa risken är att dom är stora men heller det. Har provat klänningen också och den går på som tur är, lite trång över bysten men den går att ha. 

 

Går in i vecka 14 (13+0) idag det vanliga inlägget som jag gör varje ny vecka kommer men inte idag för jag hinner tyvärr inte. 

 

Någon mer gravid som har jobbigt med sömnen? Vad gör ni? Några bra tips? Jag sover verkligen as dåligt! Ligger och vänder och vrider mig och vaknar flera gånger om natten. Jag är så grymt trött och denna veckan har jag fullt upp med jobb och andra saker. Känns som jag kommer vara död på söndag kväll! 

Det kanske låter gnälligt detta inlägget men det är det inte. Vill bara skriva av mig så jag kan gå tillbaka och läsa senare i livet. Sen om man ev kan få ngt tips på detta med sömnen. 

 Igår eftermiddag tog jag sista Lutinus, efter mycket velande så tänkte jag att jag tar tills dom är slut så blev några dagar med en också så tror det blev en bra nedtrappning ändå. Kommer känns väldigt konstigt att inte behöva ta Lutinus längre, har tagit det sen början på okt så lång tid! Trombyl kommer jag fortsätta med tills dom är slut, har ungefär 2 veckor kvar så det känns bra. 

Men här om dagen var jag på stan i min stad och vet ni vad jag kikade på Newbie kläder till bebis, jag hade 30% och tänkte att finns det ngt neutralt fint ska jag köpa. Det fanns hur mycket fint som helst till kille och tjej men inget neutralt direkt som jag fastna för. Men jag strosade runt och kollade ett framsteg. 

Jag börjar våga tro och hoppas och det känns så himla skönt! Jag pratar även väldigt mycket med magen har jag kommit på ;) Jag börjar våga mer. Min sambo vill nog gärna att jag ska börja våga ännu mer dock ;) Men jag får ta en dag i taget. 

Min kompis som jag nämnt tidigare i bloggen skicka sms igår, hon är gravid! Väldigt tidigt! När vi var mindre ville vi alltid vara det samtidigt, och det kommer vi ju vara nu i några månader. Sambon fråga direkt berätta du? NEJ! Jag känner mig inte alls redo med att berätta att jag är gravid. Jag vill gärna vänta tills efter RUL. Den spärren har inte släppt än ;) 

På onsdag ska jag köpa strumpbyxor till jul och nyår och det får bli från mamma avdelningen. Tror det eller ej men det känns väldigt onödigt och köpa vanliga. Dom kommer typ passa över jul och nyår så då kan jag lika gärna köpa på mamma avdelningen så har jag! :) 

Måste även prova klänningen jag köpt och se om den passa än. Köpte en strl större så den skulle passa så jag hoppas den gör det. 

Detta var ett roligt inlägg att skriva och det känns väldigt skönt nu. Känns som jag gör framsteg. 

Skulle leta upp min burk med Trombyl men den ligger kvar hemma. Hmm? Känns ju sådär! Men får väl ta när jag kommer hem? Eller hoppa överbidag och ta i morgon? Eller sluta? Kanske ett tecken på att jag borde sluta?  

Innan jag vart gravid var jag ganska hård med kosten, jag åt väldigt sällan pasta ris och potatis för det gick absolut inte med min dumma mage. Men nu när jag är gravid kan jag erkänna att jag äter långt ifrån som jag gjorde innan. Jag är inte direkt sugen på mat men mår illa då blir det lätt att det slinker ner lite julgodis tex vilket absolut inte är det smartaste. Sen är jag ofta sugen på onyttig mat till och med skäpmat och det har absolut inte vart en favorit tidigare, det var något vi åt väldigt sällan innan. Jag försöker äta grönsaker till maten iaf sen har jag även börjat äta potatis och pasta ris äter vi inte så ofta. Jag känner mig så himla onyttig, jag vill ju va hälsosam under graviditeten också som jag var innan men absolut inte lika hård. Jag tror även att det har mycket med att det är jul också för så här blir det varje år vid jul, man myser med julgodis och så på kvällarna. 

 

Jag ska även bli bättre på att rör mig, jag ska försöka gå en promenad varje dag den behöver inte vara i flera timmar men jämt så jag får komma ut och rör lite på mig. Innan jag blev gravid tränade jag endel och jag har ju suttit fast i soffan i snart fyra månader nu för jag vart extremt orolig, men nu börjar det lätta och jag känner att jag vill göra det bästa för både mig och barnet. 

 

Ni andra gravida har ni halkat in på onyttigheter när ni vart gravida? 

 

Sen måste jag bli bättre på att äta oftare, jag tror det är en anledning till att jag mår så illa för jag äter alldeles för dåligt och när jag väl tar ngt så är det en julgodis bit typ. Har ni några tips på några lätta mellanmål som är bra? 

Försöker äta mycket frukt! Så nyss klämt i mig en fruktsallad dock hade jag lite glass till men hade inget annat att ha till hemma :/ 

 

 

Idag gick man äntligen i den lite tryggare zonen och missfallsrisken har minskat med 65%. Känns väldigt skönt och jag känner att jag slapnnar av mer och mer och njuter. Vi gjorde ju även KUB idag och det visade lågrisk. 

 

Mina symtom:

 

- Illamående som blivit värre denna veckan

 

- Trötthet som är extrem 

 

- Börjar bli lite mer kissanödig

 

- Känslig

 

- Växtvärk

 

- Blöder näsblod ofta

 

 

 

 

 

 

Jag är faktiskt inte så orolig för resultatet, vi har sagt att vi ska ta KUB så har haft lång tid att fundera igenom det här beslutet och detta är det vi vill. Så då är det ingen idé att vara orolig för resultatet, vi har ju bestämt oss för att kolla. Vi båda har sagt att vi vill kolla men jag vill kolla pga jag har lillebror med downs och sen att vi har haft en kämpig resa hit då känner jag att jag vill kolla det vi kan få kollat, jag tror sambon känner det samma. Vi gör det inte av anledningen att få se den lille igen, jag tror verkligen inte det är rätt anledning till KUB! Utan vi vill ta den här chansen när vi ändå har den och se så det är en frisk liten bebis. Sen kan man inte se allt på KUB men det är en början. 

På torsdag är det dags för KUB! Jag har gjort två VUL innan och en vackan innan dom har jag börjat må jätte dåligt åga nervositeten + att jag vart fruktansvärt orolig. Nu är det 2 dagar innan inte ens det och jag mår inte dåligt alls. Efter förra VUL mår jag så mycket bättre psykiskt och det är verkligen så skönt. Jag oroar mig inte för allt jag gör hela tiden eller för allt jag äter. Utan jag kan faktiskt slappna av lite mer. Det kommer säkert gå i perioder men just nu kan jag faktiskt njuta av att vara gravid. Jag känner ofta på magen och speglar mig väldigt ofta i hopp om att magen ska växa i raket fart ;) 

 

En sak som jag inte är helt bekväm med är att prata om graviditeten med anhöriga. Alltså om någon frågar hur jag mår eller så är det ok men det är när det blir lite djupare. Har även svårt när sambon pratar om djupare saker när andra är med. Tex igår var vi hos min bror och flickvän "sambon klappar magen och säger hur tror du det är med grabben där inne?"Jag blev lite irriteard på han och sa att jag pratar helst inte om det när andra är med. STACKARN! Jag kan inte hjälpa men jag är inte helt redo än. 

 

Vi kallar ju den lille blasto men vi säger även väldigt mycket han och jag tror det är en pojke, sambon är inte helt övertygad om det. 

 

 

I morgon tar jag dom sista. Hur han ni gjort när ni slutat med lutinus? Har ni tappat ner? 

Idag har jag vart gravid i 80 dagar och har 200 dagar kvar :) Kan inte förstå att det är 80 dagar redan, känns som vi plussade igår. Tiden går faktiskt även om det känns som den står stilla för det mesta. 

Både igår och idag har mitt illamående blivit värre. Så idag blir det seabandet, ska baka julgodis med brorsans tjej så vill vara i form. Jag mår gärna illa tills jag kan känna bebis ;) 

En vecka till har gått och jag går in i vecka 12 idag. Jag har ju känt mig lite lätt hysterisk sista tiden men det börjar släppa. Äntligen kan man kanske börja njuta! 

 

Mina symtom är: 

 

- Illamåendet är kvar än

 

- Jag är väldigt trött den sista tiden har det blivit mer

 

- Jag är väldigt känslig. Gråter ofta! 

 

- Mitt humör går väldigt upp och ner

 

- Hungrig ofta 

 

- Kissar lite oftare

 

- Blöder näsblod ofta (knappt gjort det tidigare

 

- Växtvärken har kommit tillbaka men fullt normalt. Även i svanskotan gör de ont igen men som sagt det mjukas upp och inget jag oroar mig över.   

 

 

En vecka kvar till KUB idag och det ser jag framemot. Har du gjort KUB? Om du gjorde KUB varför?

Annars har jag faktisk bara ett dygnpass till denna veckan sön-mån. Sen ledig till KUB så får sysselsätta mig med något så tiden går undan. Tog så klart en tidig tid på morgonen. Sambon var mindre nöjd ;) Vi måste åka strax efter 6. 

 

Jag längtar så till jag får en bula! :) Sakta men säkert blir det väl en snart. Hoppas jag! ;) Vet att de tar tid. Men vissa har en synlig kula i vecka 12-13. Jag söker ofta på gravidmagar och drömmer mig bort. 

Jag har ju sedan tidig ålder drömt om barn men jag har förlossningsrädlsa så jag har alltid sagt att jag vill göra kjejsarsnitt. Jag vill fortfarande det men när det är dags att disskutera det hela med BM så får vi se hur det blir och vad som är bäst, men jag är inställd på det. Ni kanske funderar på vad jag är rädd för? Jag är rädd för hela förlossningen. Att jag inte ska klara av smärtan, att jag inte ska våga ta epidural, att jag ska få en förlossning på sjukt många timmar, komplikationer, att ungen är jätte stor, även rädd för att spricka en massa, sen är jag rädd att min rädsla ska bli ännu värre efter. 

 

Alla förlossningar är ju så olika, endel har helt underbara och allt går hur smidigt som helst, andra får kämpa i flera dygn och har det förjävligt. Man vet ju aldrig innan vilket alterativ som blir jag. Jag försöker att inte lyssna så mycket på vad andra säger om sina förlossningar, visst det är ju intressant och höra och jag har hundra frågor  men jag försöker tänka efter att min behöver inte alls bli så. 

 

Sen finns det ju nackdelar med kjejsarsnitt också och jag är rädd för det också kan jag erkänna så hur jag ska få ut ungen är mysterium ;) Jag är rädd att något ska gå fel så jag förblöder, att något ska gå fel med barnet, att dom ska skära i mig skrämmer skiten ur mig, att det ska låta när dom skär i mig, och det kommer göra sjukt ont efteråt. 

Men ändå på ngt sätt känner jag mig tryggare med kjejsarsnitt. 

 

Ska börja trappa ner med lutinus om några dagar, och trombyl äter jag upp dom jag har sen slutar jag med dom också. Hade velat äta trombyl längre men pga att mina missfall inte vart tex blodproppar så tycker dom att det inte behövs. Det kan jag ju förstå! Men både lutinus och trombyl är som mina snuttefiltar eller vad man ska säga. Så känns lite halv jobbigt! Men vet att jag inte kan äta föralltid! 

En fråga till er mina läsare! 

Jag har börjat må väldigt illa på kvällarna, nyss kväljde det mig regält! Härligt. Ska försöka ta mig en dusch, duscha är inte längre ngt skönt utan mest jobbigt! Jag mår alltid as illa i duschen?? Jag vet helt knäppt!

Håll era tummar och tår för oss ♡

Nu har jag vart på inskrivningssamtal och jag tycker faktiskt det lika väldigt mycket på det förra mötet jag var på. 

Lämna massa prover och fick svara på massa frågor. Jag nämnde att jag är orolig av mig och att jag tycker det är jobbigt när kontroller och möten är så långt ifrån varandra. Så jag ska tillbaka 3 dec igen till henne det är någon vecka innan RUL.

 

Det är så mycket nu innan jul ändå så jag hinner nog inte tänka så mycket på det förhoppningsvis plus att jag har VUL i morgon och sen ett KUB inom två veckor så det känns ok. Jag kunde även få kurator hjälp om jag kände för det men vill känna efter och se om allt går in, bara allt ser bra ut i morgon ska jag försöka slappna av och njuta. 

 

Men det känns redan mycket bättre av att jag vart hos henne idag. Jag tror det är en trygghet på ngt vis. Även om jag inte har direkt några frågor så är det bara gott när hon frågar mig saker även om det inte ens har med sjäva graviditeten att göra.

 

Skulle ringa och boka KUB idag men det känns som jag vill vänta tills i morgon så jag gör det direkt efter VUL! 

 

 

 

 

Jag vet inte hur jag ska förklara mina känslor och tankar så ni ska förstå vad som snurrar i mitt huvud. Men jag känner mig väldig gravid (jag tror iaf att det är så här det känns) så jag går inte direkt och oroar mig över att det inte skulle vara något. Men ibland slår det mig tänk om kroppen lurar mig? Då blir jag jätte orolig och rädd! :( Men jag försöker lita på kroppen och jag hoppas den inte lurar mig.

Sen kan jag ibland bli orolig att saker ska gå fel längre fram. När jag varje torsdag läser i appen om den nya veckan kan jag bli jätte rädd pga det är så mycket som ska utvecklas.