onskanomattbligravid

Jag har vart helt säker dom senaste månaderna att äggdonation är vår möjlighet till barn. Ivf 1 & 2 har ju absolut inte gett några toppenresultat + att det enda befruktade ägget vi fått båda gångerna har inte vart helt perfekt. Man har frågat hundra gånger varför? Jag är ung mina ägg ska funka nu. Men man får aldrig svar utan det är naturens gång. Jaha?? Samma svar fick vi både vid Ma och missfall. Man blir grymt frustrerad!

 

Under sommaren har vi ändå sökt lite på GOOGLE och jag har även skrivit med andra kvinnor och fått råd och tips. Så när vi skulle på uppstarts möte inför ivf 3 så hade vi massa frågor och vi ville prova något nytt! Vi får testa nya mediciner och vi känner oss positiva igen och har hopp. 

 

Ivf 3 gick ju bättre än vad vi någonsin hade räknat med och jag känner att jag kan älskar mig själv igen. Jag har länge hatat mig själv för det är min kropp som inte funkar som den ska. Jag har vart så frustrerad och ledsen. Men nu har jag hopp igen om att få ett biologiskt barn och jag känner mig lugn inombords. Ivf 3 är en så stor seger för mig och även för sambon. 

 

Självklart är inget 100% säkert att vi kan få ett biologiskt barn än men chanserna är mycket större och vi har ett hopp om det.